Passar på att skriva idag eftersom jag imorgon ska åka till Ida. Med mig följer också Cecilia, bra med lite sällskap. Att jag dessutom ska ha semester i två dagar, så här före påsken, gör inte saken sämre.
På jobbet går det ganska bra, det märks att jag är omtyckt bland barnen. Annars vet jag inte vad jag ska säga. Det rullar på helt enkelt !
Jag funderar på att ta efter min "kryssarkompis" Vonkis, när det gäller EFIT. Det skulle vara intressant att göra något annorlunda. Vad EFIT betyder ? Ett Foto I Timmen. Detta gör man på speciella datum om jag har fattat rätt. Lite mer information om formen av upplägg skadar väl inte kanske.
Snart sätter fotbollssäsongen igång igen, denna gång med andra motståndare. Vi drog ju oss ur trean, för att starta om i Div 5. Så det blir helt annat motstånd, datum och upplägg. Till detta kommer nya spelare, en del "gamla" spelare återkommer och det som är intressant, är att det är en hel del spelare som följer med och startar om. Detta kan göra att serien blir intressant.
Tills nästa gång, Ha det !

Hej igen !Det har nu gått över en månad sedan jag sist skrev något här, Det har hänt en del sedan sist. Nu förtiden arbetar jag halvtid och det går väl hyfsat, dessutom har jag börjat delta i en grupp med andra deprimerade, hittills har vi bara träffats en gång. Vi har sju tillfällen kvar och vi får väl se vad det leder till.
Om man vill förenkla allt, så har jag upptäckt att jag börjat omvärdera saker och ting. Det är andra saker som är viktigt nuförtiden, óm jag jämför med tidigare  Vad kan jag inte beskriva för tillfället.

Något jag tycker är roligt, så är det att "prata" med de personer som jag löser Melodikrysset tillsammans med på lördagarna.

Tdag är det ett år sedan begravningen för brorsan ägde rum. Gör jag en tillbakablick över detta år, har det hänt en hel del. Mest till det sämre, ärligt talat. jag var nog i ett dåligt skick innan brorsan gick bort, utan att jag kände efter. Det som hänt efteråt, har varit jobbigt att ta sig igenom, men nu är det snart gjort förhoppningsvis. Vad kan jag återkomma till senare !

Nu tar jag och slutar här innan det blir för sentimentalt.

Idag är det onsdag och jag har varit på bårt månatliga "ölmöte". Tittar just nu på fotboll, Sverige-Argentina.
Psykiskt mår jag sisådär. Ibland upp och ibland ner. idag när jag kom hem var jag trött i huvudet och ibland känns det som om jag dagen som kommer känns "jag orkar inte". Det är tur att jag har mina vänner i sällskapet, där kan man "lufta" sina tankar.
På lördag är det så dags för årets upptakt inom fotbollen. Vi ska spela ishockey, uppdelade i två lag och jag kommer att vara coach ett av lagen. Mer kommer jag nog inte att orka den dagen.
Som avslutning ska jag bara nämna att varje lördag ser fram emot "krysset", med alla vänner.

Fotbollsmatchen mellan Sverige och Nordkorea har precis slutat, med vinst på straffar för Sverige. Igår fick jag ett litet tråkigt besked, det var meningen att TCO-gänget skulle få gå på Cabaret på lördag, men tyvärr fanns det inga biljetter. Så vad som blir nu på lördag, vet jag inte ännu.
Däremot så fick vi äntligen kontakt igår, chefen och jag, så nu ska vi ses imorgon. Detta för att se hur jag ska arbeta nu när jag ska börja "jobba" igen. Visserligen bara 2 timmar om dagen till att börja med, men ändå.
Nu har även fotbollen startat, i helgen som var, spelade laget i en inomhuscup. Det gick nog bättre än någon trott. Det blev förlust i semifinalen först. Så nu börjar väl planeringen inför kommande säsong.
Nu är klockan så mycket, att det är dags för lite lunch. Det konstiga är att jag fortfarande inte har fått tillbaks den riktiga "hungern" ännu, är liksom aldrig riktigt sugen på mat eller någonting förresten, nuförtiden, men man måste ju äta för att orka hålla igång. Därför blir det nu rotmos och korv till lunch.

Idag vaknade jag av en hemsk dröm. Men nu så ska jag gör som Meta Welander sa i TV, "Carpe Diem", Fånga dagen. Duschen väntar och eftersom det har snöat inatt, så förstaår Ni vad jag som väntar sedan.
Igår var jag på Lasarettet och gjorde ett arbetsprov. Detta efter tillfället i höstas när jag vaknade med bröstsmärtor plus att jag inte kunde lyfta högerarm och huvudet.
Det visade sig att det inte var några problem, skönt, så på hemvägen firade jag genom att köpa med lite kinamat hem för att äta.
Sedan på kvällen följde jag QPR på nätet och kunde notera deras första matchvinst på bra länge. Detta på bortaplan till och med, visserligen i cupen, men ändå. Nu är vi på väg uppåt !!!
Nej nu måste jag upp och bl a fukta strupen. Är fruktansvärt törstig och hungrig för den delen.

Igår morse kom ett roligt avbrott för oss. Ida ringde och berättade att hon skulle komma hem. Hon hade tagit ledigt under måndagen för att få hjälp med att fixa en legimitation. Så imorgon ska vi fixa detta.
Under eftermiddagen idag har flickorna varit här för lite mat, men nu är de tillbaks hos Cizzi. Det var en rolig stund med "Skenet bedrar" bl a. Nu börjar det snart bli dags att göra sig klar, om jag ska vara chaufför åt flickorna imorgon, så måste jag först vara chaufför åt Monica. Där hon ska vara kommande vecka är det lite "knöligt" med bussar. Så därför kommer mitt främsta "arbete" imorgon att vara i bilen.
Jag höll på att glömma, hade ett litet samtal med den nygamla tränaren för fotbollslaget till sommaren. Vi pratade om allt möjligt, men han sa en sak som gjorde mig glad. Han ville att jag skulle fortsätta som speaker även detta år.

Vardag igen, efter alla dessa lediga dagar, så är det nu "vanliga" dagar som gäller. Monica är tillbaks på jobbet, så här är det så tyst idag. De här veckorna har varit så roliga, trots att jag har det som jag har det.
Ikväll är så dags för uppstart för nya säsongen i fotboll. Föreningen fick ju ta ur herrlaget ur Div 3, detta p g a att det inte fanns några spelare kvar. Istället får de börja om i Div 5. Detta med "gamla" spelare som nu återvänder till moderklubben. Hur det blir för min del, vet jag inte än. Det är så tyst, så tyst. Tycker inte att jag ska behöva ta initiativet och fråga om min medverkan. Det blir som det blir.

Imorgon ska jag träffa läkaren igen, kanske för att lägga upp min återgång till arbete.
I vilket fall som helst så ska jag nu snart få träffa någon att samtala med, det känns bara bättre och bättre. När det gäller mitt mående så känns det bättre, men rätt som det är så "dippar" det igen. Stod i duschen härom morgonen, då tårarna började rinna. Varför vet jag ej !
Ju mer jag tänker tillbaks på det senaste året, så har jag blivit förändrad. Är inte lika intresserad av att sitta och prata längre, har blivit mer tillbakadragen. Hur ska jag hitta tillbaks dit ? Det är nog inte så lätt, har jag upptäckt, ju längre tiden går. Därför känns det skönt att snart få någon att ventilera mina tankar med.

Vi sörs !