Fotbollsmatchen mellan Sverige och Nordkorea har precis slutat, med vinst på straffar för Sverige. Igår fick jag ett litet tråkigt besked, det var meningen att TCO-gänget skulle få gå på Cabaret på lördag, men tyvärr fanns det inga biljetter. Så vad som blir nu på lördag, vet jag inte ännu.
Däremot så fick vi äntligen kontakt igår, chefen och jag, så nu ska vi ses imorgon. Detta för att se hur jag ska arbeta nu när jag ska börja "jobba" igen. Visserligen bara 2 timmar om dagen till att börja med, men ändå.
Nu har även fotbollen startat, i helgen som var, spelade laget i en inomhuscup. Det gick nog bättre än någon trott. Det blev förlust i semifinalen först. Så nu börjar väl planeringen inför kommande säsong.
Nu är klockan så mycket, att det är dags för lite lunch. Det konstiga är att jag fortfarande inte har fått tillbaks den riktiga "hungern" ännu, är liksom aldrig riktigt sugen på mat eller någonting förresten, nuförtiden, men man måste ju äta för att orka hålla igång. Därför blir det nu rotmos och korv till lunch.

Idag vaknade jag av en hemsk dröm. Men nu så ska jag gör som Meta Welander sa i TV, "Carpe Diem", Fånga dagen. Duschen väntar och eftersom det har snöat inatt, så förstaår Ni vad jag som väntar sedan.
Igår var jag på Lasarettet och gjorde ett arbetsprov. Detta efter tillfället i höstas när jag vaknade med bröstsmärtor plus att jag inte kunde lyfta högerarm och huvudet.
Det visade sig att det inte var några problem, skönt, så på hemvägen firade jag genom att köpa med lite kinamat hem för att äta.
Sedan på kvällen följde jag QPR på nätet och kunde notera deras första matchvinst på bra länge. Detta på bortaplan till och med, visserligen i cupen, men ändå. Nu är vi på väg uppåt !!!
Nej nu måste jag upp och bl a fukta strupen. Är fruktansvärt törstig och hungrig för den delen.

Igår morse kom ett roligt avbrott för oss. Ida ringde och berättade att hon skulle komma hem. Hon hade tagit ledigt under måndagen för att få hjälp med att fixa en legimitation. Så imorgon ska vi fixa detta.
Under eftermiddagen idag har flickorna varit här för lite mat, men nu är de tillbaks hos Cizzi. Det var en rolig stund med "Skenet bedrar" bl a. Nu börjar det snart bli dags att göra sig klar, om jag ska vara chaufför åt flickorna imorgon, så måste jag först vara chaufför åt Monica. Där hon ska vara kommande vecka är det lite "knöligt" med bussar. Så därför kommer mitt främsta "arbete" imorgon att vara i bilen.
Jag höll på att glömma, hade ett litet samtal med den nygamla tränaren för fotbollslaget till sommaren. Vi pratade om allt möjligt, men han sa en sak som gjorde mig glad. Han ville att jag skulle fortsätta som speaker även detta år.

Vardag igen, efter alla dessa lediga dagar, så är det nu "vanliga" dagar som gäller. Monica är tillbaks på jobbet, så här är det så tyst idag. De här veckorna har varit så roliga, trots att jag har det som jag har det.
Ikväll är så dags för uppstart för nya säsongen i fotboll. Föreningen fick ju ta ur herrlaget ur Div 3, detta p g a att det inte fanns några spelare kvar. Istället får de börja om i Div 5. Detta med "gamla" spelare som nu återvänder till moderklubben. Hur det blir för min del, vet jag inte än. Det är så tyst, så tyst. Tycker inte att jag ska behöva ta initiativet och fråga om min medverkan. Det blir som det blir.

Imorgon ska jag träffa läkaren igen, kanske för att lägga upp min återgång till arbete.
I vilket fall som helst så ska jag nu snart få träffa någon att samtala med, det känns bara bättre och bättre. När det gäller mitt mående så känns det bättre, men rätt som det är så "dippar" det igen. Stod i duschen härom morgonen, då tårarna började rinna. Varför vet jag ej !
Ju mer jag tänker tillbaks på det senaste året, så har jag blivit förändrad. Är inte lika intresserad av att sitta och prata längre, har blivit mer tillbakadragen. Hur ska jag hitta tillbaks dit ? Det är nog inte så lätt, har jag upptäckt, ju längre tiden går. Därför känns det skönt att snart få någon att ventilera mina tankar med.

Vi sörs !

Torsdag idag och vi, Monica och jag, varit till Avesta för att besöka Doris, Monicas mamma. Vi stannade i ca 8 timmar, så jag hann med att se "Småkronorna" vinna över Ryssland på straffar.
Innan vi åkte dit, så var jag till Hälsocentralen för att få träffa en psykolog. Jag fick då veta att jag snart ska få en samtalspartner och det känns skönt. Nu ligger jag i sängen och känner mig lite trött, så det blir nog snart dags att slå ihop ögonlocken.

Jag ska avsluta med att berätta om gårdagskvällen. Det var ju första onsdagen i månaden och det innebär ju ölmöte. Så igår fick jag testa en kanadensisk Pale Ale och
en engelsk, väldigt mörk och besk ale. Ingen av dem var väl någon höjdare.

Idag är det 1 januari och igår firade jag och Monica nyår på Skansen. Detta var första gången vi gjorde något liknande och det var ganska kul. Det blev inte så mycket sömn denna natt, men ändå !
Vi bestämde att boka hotell två nätter över bl a nyår, detta för att hjälpa Ida med nya möbler hon fått i julklapp.

Jag vet att det gått mer än tre veckor sedan jag skrev något nu och visst har jag tänkt att skriva något något många kvällar, men det har inte funnits inspiration alltid.  Det har hänt en del sen sist, julen är numer förbi och mitt humör har gått upp och ner. Det konstiga är att jag ibland inte vet hur jag mår. Men trots allt så går det framåt.
Men om någon frågar hur jag mår, så är det nog ingen som får ett riktigt svar.

Imorgon har vi bjudit hem far med sambo, jag tror att det är flera år sedan de var här. Sedan de sålde bilen och många andra orsaker, är anledningen till att de inte varit här sedan dess. Därför ska jag imorgon hämta dem så att de kan komma till oss. Det ska bli ett roligt inslag i vardagen.

Jag har upptäckt att mycket av min vardag numer upptas av tankar kring Peter och mamma. Själv är jag nu i samma ålder som mamma var när hon gick bort för ca 18 år sedan, detta tillsammans med att jag inte mått bra, gör att min "status" inte varit så bra sista veckorna. Detta trots att jag numer äter Sertralin för att må bättre.

Nu är det dags att slå ihop ögonlocken, så till nästa gång.

Ta väl hand om varandra !